måndag 2 november 2015

Döden, döden.....

Vad jag har förstått så var det så Astrid Lingren och hennes syster började sina telefonsamtal, just för att ha avklarat ämnet som de inte tyckte om. Men döden skrämmer inte mig. Jag är inte rädd för att dö. Bara det att jag inte vill dö. Inte än.

Vad är döden egentligen och varför är vi så rädda för den? Vi ska ju alla dö någon gång. Jag har hört att få orgasm är som att dö och då är det inte så farligt eller hur?
Jag har också hört att det är rogivande och att man kan se ett ljus och kanske en gestalt av någon släktning. Också att det inte gör ont. 
Kanske kan det vara det vi lämnar kvar. Eftersom vi vet hur det känns när någon dör. Hur det kan slita sönder ens hjärta.

Jag kan lustigt nog känna en lätt panik när jag undrar om jag kommer att leva så länge att jag kommer få läsa den alldra sista boken av Game of Thrones eller se serien komma till sitt slut. Likadant med The Big Bang Theory. Ja, jag vet att det är ytligt men jag har inga barn så jag behöver inte undra om jag hinner se dem växa upp och klara sig i livet eller själva få bli föräldrar. Dock kan jag känna en rädsla över att dö flera gånger om efter jag är död just för att jag inte har några barn och tyvärr har för många runt omkring mig med dåligt minne och människor från förr som inte vill lära känna mig i vuxet tillstånd.

Jag är inte klar på långa vägar och har mycket kvar att göra. Men att jag ska dö, det är inget någon av oss kan göra något åt. Jag vet att mitt liv har blivit väldigt mycket förkortat av min cancer och jag kan känna mig stressad. Jag hoppas jag hinner med allt jag vill göra och framför allt får möjligheten att göra allt jag önskar.

Jag har tänkt mycket kring min begravning eller rättare sagt minnestund som jag hellre vill ha. Eftersom det är så få som helhjärtat, och till 100%, stöttar mig i detta så kommer det inte komma så många och därav är det bättre med en minnesstund. För det är ingen idé att komma till mig efter jag är död. Det är ingen idé att vissa mig respekt och kärlek när jag inte längre finns här. Jag kommer inte se det då. 

Jag vet var jag vill att minnesstunden ska vara. Jag vill att man kremerar mig först och att det är en urna med mitt fotografi brevid på ett bord, Jag vill inte att man ska sitta och stirra på en kista där jag förmådat ska ligga i. Fotot får gärna vara från någon rolig händels från en plats jag älskar. Förhoppningsvis så har det fotot inte tagits ännu. Vet inte riktigt när det gäller blommor. Jag är lite känslig för pollen. Musik har jag bara börjat fundera på men jag har en låt jag absolut vill ska spelas nämligen denna : https://youtu.be/l18Nc_iOmyI

Och så har vi det här med testamente. Jag har för mycket saker men inget får slängas efter jag är död. Så det är väl bara för mig att sätta mig ner och skriva hur allt ska tas hand om. Jag har inte kommit fram till vem som ska få fixa med allt när jag är död. Fast det kanske är lite tidigt att bestämma något sånt. Jag har inte fått något bäst-före-datum på mig ännu.

När det gäller katterna har jag nu två alternativ och båda känns bra. Det känns tryggt att veta att mina bäbisar kommer att få det bra om de överlever mig. Det enda krav jag har är att de inte separeras! Görs detta kommer jag hemsöka den/dem som tro sig ha mod att trotsa mig! I will be your personal poltergiest!!!!

Döden blir väldigt närvarande när man får cancer. Vad som finns efter detta har jag bara mina aningar om men jag hoppas ändå att få återse de jag saknar i detta liv. Alla de som gått före mig. Men jag hoppas och önskar att det dröjer väldigt länge till innan det är dags...




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar